Svar/Fråga:
2009-02-09, Mikael Hällström
Jag undrar om det i någon klubb utformats en bra skrivning angående elsäkerhet?
Jag undrar också om det är någon klubb som infört kontinuerlig landströmsuppkoppling på ett bra sätt?
Vi har en diskussion kring detta i klubben och om någon som har genomfört liknande projekt i er hemmaklubb så
skulle det kunna vara till stor hjälp.
För att förtydliga så gäller det elsäkerheten på klubbområdet, på bryggor och uppläggningsplatsen.
Våra båtar blir större generellt sett och innehåller mer och mer utrustning som kräver mer el.
Jag vet att det i någon båtklubb i Stockholmområdet (vet inte vilken) har byggts ut så att båtarn kan ligga på landström
kontinuerligt i hemma hamnen. Vi har en diskussion kring detta i Kopparmora därför undrar jag om det möjligtvis finns någon i
C33 har erfarenhet av detta.

2009-01-09, Mikael Kajan
Hej Anders, och god fortsättning!
Tack för det uttömmande svaren. Det är helt ok. om du lägger ut min fråga på hemsidan.
Går det att ta del av medlemmarnas chat utan att (ännu :-) vara medlemm?
En del andra båtforum tillåter detta vilket kan vara till stor hjälp om man som jag går i köptankar.
Vanliga fel o brister brukar diskuteras med ofta förekommande fiffiga lösningar.
Denna info/hjälp kan vara nyttig då det ska diskuteras fel o brister vid inköp, ge en bättre prisbild och en uppfattning om ev. kommande kostnader.

Följdfråga till tidigare frågor:
2. Är det någon fördel med typ 2 i kombination med en "svagare" 60-70 Hk maskin, eller är det endast i kombination
med en starkare maskin och ökad bärighet i aktern som fördelen upplevs?
Nya funderingar:
1. Rullningen känner jag till och undrar om det har hjälpt med längsgående "lister" under vattenlinjen midskepps, eller har dessa annan verkan?
2. Har någon i klubben erfarenhet av en akterpropeller (bogpropp) eller brukar det räcka med en bogpropp om man upplever att behov finns?
Jag inser att jag har en hel del frågor och kanske vore ett medlemskap bättre med möjligheten att chatta
vidare direkt med "övriga", har ert medlemsforum någon aktivitet?
Mvh. Mikael

Svar:
2009-01-10, Anders J
Hej Mikael,
Tack för mailet x 2! Våra medlemmar är allmänt sett dåliga på att chatta. Vi har försökt med flera olika forum men det har inte riktigt tagit sig.
En medlem startade ett Forum, men det självdog pga inaktivitet. De flesta är väl mer intresserade av typ
"tekniskt" arbete med sina båtar. Där finns det å andra sidan mycket att hämta. Alla tycker det är kul att
se olika lösningar mm eftersom det är en båttyp som har självbygge som signatur.
Nu till dina följdfrågor:
1 (tidigare). Jag tror inte det är någon större skillnad beträffande undervattensdelen om man har en svagare motor.
Möjligtvis om man "drar på", att typ 2 "sätter" sig lite mindre.
Övriga skillnader har man ju nytta av beroende på om man uppskattar typ 2:s egenskaper.
Typ 1 har en något större (längre) sittbrunn till förfång för utrymmet i ruffen. Det är dock marginellet enligt mitt förmenade.
1. Jag känner inte till någon Caravelle 33 med sådana lister som du frågar om. Jag kan dock tänka mig att
det kan ha en positiv inverkan på dynamiska stabiliteten.
2. Jag är inte säker på att jag förstår fråga 2! Men jag tror att du funderar på en "bogpropeller" monterad akteröver för att
"knuffa" aktern sidledes. Mig veterligen har det inte testats. Däremot är det många som har bogpropeller monterad (det finns
också väl beskrivet och dokumenterat bland de tekniska arbetena på klubbsidorna).
Du är varmt välkommen som medlem, medlemsavgiften är 125 kr/år. Vi har några medlemmar som inte har
båt men ändå vill vara med! Mvh, Anders

Fråga:
2009-01-08, Mikael Kajan
Hej!
Jag har sneglat på Caravelle 33 i många år och börjar nu bli mogen för inköp, några funderingar dock:
1. Vad bör man vara uppmärksam på vid besiktning inför köp?
2. Lämplig motorstyrka för bästa bränsleförbrukning kontra marchfart?
3. Fördelar/nackdelar med modell 1 resp. 2 av skrov?
4. Största nackdelarna som man generellt upplever, vilka har lösningarna varit om sådana finns?
Jag börjar lite trevande med mina funderingar och återkommer. Tack!
Mvh. Mikael Kajan, Rådmansö, Roslagen

Svar: Anders J
Hej Mikael,
Kul att du har hittat oss på nätet!
Jag har först en fråga till dig: är det ok att jag lägger ut din fråga på hemsidan för svar från flera, tex i Klubben?
Det skulle i så fall vara här: http://www.caravelle33.com/kontakter.htm
Nu till mitt svar:
1. Kolla skador i distansmaterialet mellan däcket och lagret under. Båten tillhör en generation då man gjorde så att
man lade balsaträ som distansmaterial. Det är inte särskilt stor risk för detta problem.
Relingslisten är lite utsatt, känn på plastlisten runt om båten, om det verkar stakt och bra. I övrigt ingenting som är speciellt för Caravelle 33.
2. Min bedömning för ett deplacerande skrov är 45 - 55 hkr. Skrov av typ 2 kan nå högre farter med bärplan ochstarkare motor. Se hemsidan!
3. Skrov typ 2 är "förenklat" tillverkningsmässigt med färre "svårplastade" falsar mm i förhållande till typ 1. Å andra sidan är det praktiskt med
urtag för ankarboxar etc i däcket. Typ 2 efterträdde typ 1 så den är därmed senare tillverkad.
4. Det är en svår fråga eftersom den beror på den egna erfarenheten och vilka önskemål man har.
Jag bifogar en text skriven av vår sekreterare, Kjelle Palmqvist, som på ett bra sätt beskriver Caravelle 33.

Vissa båtar byggdes helt klara på varvet. Det förkom också att ”självbyggarna” var med i hela processen från början
och plastade och monterade under ledning av konstruktören Endel Aksberg

Skrovet har två utföranden, ”version 1” är ett rent deplacerande (seglande) skov, det är lättdrivet och går bra upp till ca.8 knop.
Båtar som försetts med rigg och lågt liggande barlast får en mjukare rullning, båten seglar dock bäst på halv och undanvind.

Skrov ”version 2” har i bottnens aktre del en plan yta som ger en bärighet som motverkar att båten gräver ner sig allt för mycket,
men om motorstyrkan är stor räcker inte denna plana del utan man bör öka på med ett fast trimplan (kallas också ibland bärplan)
som ger båten ett bättre släpp. Vid motorstyrka på 100 – 130 hk går båten bra och stadigt i 8 – 10 knop, man kan nå toppfart på 14 – 16 knop

Däck och överbyggnader till version 1 kännetecknas med att skarndäckskanten har förberedda urgröpningar för
mantågsfästen, (som små spygatter), att en luckram finns på fördäck, att rufftaket har en upphöjning där en eventuell mast skall ställas.
Akterrufftaktet är plant och har en liten kant. På version 2 har däcket på lägsta punkt bara en spygattränna på vardera sidan, och luckan är
oftast placerad i rufftaket, akterrufftaket är rundare och mer sluttande akterut.
Caravelle33: an är 3,10 meter bred men bara ca 1,90 meter bred i vattenlinjen, vilket ger en påtaglig vekhet.
För att ge skrovet en ökad styvhet kan man placera ut barlast (tex. blytackor).

Barlasten bör både placeras under durk, i kölsvinet, men också ganska högt på vardera sidan utmed bordläggningen, men under vattenlinjen.
Vikt placerad högt utmed bordläggningen ger en mjukare rullningsrörelse.

Man bör undvika att lägga för stora laster i för och i akter då man ger båten en hämmande förmåga att vaka bra i sjön och det ger också
en styv manövreringsförmåga.

De flesta båtar har längst för över i båten en ”trekantig yta” som fungerar som kojer, akter om den i för-ruffen har många båtar
byssan (köket) samt en dinett (matplats) som också kan fällas ner för att fungera som koj.

Det förkommer ofta också att byssan är placerad i sittbrunnen och att man valt att nere i båten endast ha förläggning.

Toalettutrymmet är oftast placerat nere i förruffen, framför styrplatsen.

Akterruffen har i regel 2 kojer som kan kompletteras med iläggsskiva för att få ytterligare plats.

I akterruffen förekommer också att man placerat toalettutrymmet eller t.o.m. vedeldad bastu. Som kapell över sittbrunnen förkommer
vanligast 2 storlekar, en liten kort och en som täcker hela akterrufftaktet."

Hoppas du finner svar på dina frågor här ovan. Hör av dig beträffande min fråga ovan. I så fall lägger jag ut mitt svar också!

Mvh, Anders, Ordf. och webbis. 070 369 9612

---------------------------------------

Fråga:
2008-12-26, Vincent Frank
Dear friends,
I am the lucky owner of a caravelle 33 named "Argus" and moored on the river Maas at the border between Belgium and Holland.
Could you kindly tell me if there are other boats of this type in the neighbourhood or at least in Holland or in Belgium, with their references if possible.
Thanking you in advance for your kind reply.
Best regards
Vincent FRANK, Neufmoulin 33, 4987 Stoumont, Belgium, vincent.frank@skynet.be

Svar: Anders J
Hi Vincent,
Nice to hear from you and that you are a lucky Caravelle 33 owner as well.
Unfortunately I am not avare of any more Caravelle 33 in your neibourhood.
We heard once about someone that had a Caravelle 33 but
no contact was established.
I will keep your mail and if I hear something I will contact you.
I will also send out your mail to some of our members to see if someone has a tip about a
Caravelle 33 owner close to your location.
Best regards, Anders

-------------------------------------
Fråga:
2008-04-11, Taavi Lind
Hello,
From last year I am also Caravelle 33 owner in Estonia. Boat was bring here on 2001 from sweden and I am third owner.
I have often looking your website. This is my first boat and therefore I have a lot learn and especially I am interested features of this model.
Your website include a lot interesting information but understanding is problem. Unfortunately I know in swedish language only few words.
But I hope you speak english and I can get answers to my questions. I hope you are ready me supply with information.
I will send picture also.
Greetings from Estonia
Taavi Lind

Svar:
Anders J
Hi Taavi,
Of cource you are most welcome to the Caravelle 33 Club.
We have mainly a swedish target group but if you would like to join the Club, you are almost welcome to do so.
If you would like us to translate some of the information on the homepage into english, please let us know and we will arrange that.
We would also be very proud to have a member from Estonia.
Best Regards, Anders

2008-12-17, Taavi Lind
Hello,
Summer was going too fast. I hope for You was succesful boating season. For me was interesting study time. And I learned a lot.
This is was my first summer under the sail. Today I know much more about boating and caravelle model.
I think today I am much more wise to ask something.
Now I prepare to next season and try to realize all ideas I have.

At the moment I have three most important topic to learn about Caravelle.
1) Sailing. This summer was my first experience with sailing. „krika“ have one foresail and mainsail.
Maximum speed with sidewind 5-6m/s was 6kt. average speed on 4-6m/s wind was 4-5kt. It is normal? My idea was order new foresail – genua.
How much it will make better sailing perfomance? Also I ask for tricks and hints to make my Caravelle better sailing.
Have somebody trying gennaker? Wearing is take a lot of time and I have not been success to make tacking.

2) 2) Speed with engine. „Krika „ have 80hp engine. And speed perfomace you can see on worksheet. I was read that possible to reach 14-16 kt. But how? After 8 kt stern was sink quit deep, but additional speed was minimal. May be propeller is not so good? I have seen some boats have fixed trim tabs. But it is not good for sailing?

To move fast is not my first goal. But speed 10-12kt seems normal to cover longer distance. From Tallinn to Porkkala(finland) is 33NM.
3h is normal to reach Finland to spend weekend midle of islands and go back Sunday night. Other way you need 2x 5h.

3) 3) Manouvering backwards . May be I am stupid, but my boat is not able turni if it move backwards. Have You some hints for that?
Taavi Lind, mobiil + 37256633281

Svar: Anders
Hi Taavi,
Thanks for your mail. We have had a greate summer onboard although the autumn was a little poor than it comes to the weather.
I have been a bit busy in December but here are my answers/comments:
1) Sailing - The speed you have reached is rather typical i think. Normally you are not able to load a Caravelle 33 hull with so
much weight so you can reach a fair relation between sail area and the weight. Probably you can make it a little faster with a gennaker.

Svar:
Anders J:
Hej Derek,
Jag har svårt att säga vilken kulör du har men jag skulle kunna gissa på 808.När man ser en Caravelle 33, särskilt på lite håll så ger den intrycket av att vara vit men
det erfar man snabbt, när man jobbar med skrov och däck, att den inte är.
Ett tips kan vara att låna färgkartor av en båttillbehörsbutik och jämföra i dagsljus med din båt.
Jag passar också frågan vidare till Kjelle, som har skrivit mycket av vårt tekniska material.Vad tror du Kjelle?

Hej!
Tack för det snabba svaret. Jag testar 508:an.
Håller på med reperation av båtens svaga punkt, d.v.s. krossskada under relingslist. Har läst tips om detta på hemsidan. Med lite plastjobb, rätt gelcoat färg och en ny list hoppas jag att det kommer att se ut som "ny". För övrigt, köpte jag båten i höstas och tog kontakt då för att bli medlem i klubben - har inte hört något sedan dess?
Mvh, Derek

Fråga:
17 aug 2005 joacim
Hej jag har just köpt en caravelle 33 och undrar var skrovnummret sitter tack på förhand Jocke

Svar:
Anders J:
Hej Jocke,
Jag är inte riktigt klar över vilket nummer du avser. Om du tänker på vilken typ av skrov du har, 1 eller 2, så får du avgöra det genom att se på skrovets utformning. Typ 1 har t ex en inplastad förhöjning för rufflucka på fördäck. Dessutom är skrovformen ngt annorlunda under vattenlinjen. Studera våra hemsidor så ser du skillnaden.
Om du däremot tänker på båtens serienummer så finns det tyvärr inget sådant för varje skrov. Det hade underlättat om så varit fallet, bl a skulle man kunnat se när båten tillverkats.

Hej;
Tack så mycket det var försäkringsbolaget som ville ha ett skrovnummer men jag får säga att det inte finns nåt .Tack för ett snabbt svar

-----------------------------------------------
Fråga:
9 jun 2005 Frederic Gegerfelt
Hej
Vi funderar på att köpa snipa i höst och Caravelle 33 är definitivt en av de mest intressanta. Har sökt på de flesta stora uthyrnihngssidorna
men har inte kunnat hitta några Caravelle där. Finns det någon som kan tänka sig hyra ut sin pärla en vecka i sommar (eller kanske bara en helg någon gång framöver)?
Vi är två sjövana med skepparexamen. Skicka mail eller ring 0708-313331
Anna & Frederic

-------------------------------------------------
Klaus von Drygalski:
Hej,
vi vill sälja en Caravelle 33, 1977. Ring 021-803 985 eller mail klaus.v.d@swipnet.se Båten ligger i Västerås.
Hälsningar

----------------------------------
Fråga:
Peter Strand
Hej på Er.
Jag och min familj är nu stolta ägare till en Caravelle 33:a (Sofia). Ska bli mycket spännande att ge sig ut på jungfruturen.
Tack till alla som varit oss behjälpliga med tips och prisfunderingar angående båten i vinter.
By the way, nån som har ett Origo 3000 i gott skick till salu?
Hör av Er
Mvh
/Peter och Victoria
peter.strand@thoren.it

Svar: Chatelet:
Hittade denna annons på blocket!
Båtkök ORIGO 3000
Insänd av Lennart Nyström. 30 maj, 09:15.
Pris: 800 kr
Tvålågigt spritkök ORIGO 3000 för metanol eller etanol.
Ring Lennart Nyström:
0503 12909

Svar Peter:
Tack för tipset.
Jag såg den också.
Det verkar vara HÖGVALUTA just nu. ringde på den men den var såld. Jaja, blir väl som vanligt. Man får köpa nytt.
Liten man gör så gott han kan.

>>Tillbaka till startsidan

RPM	speed/kt
1000	5,5
1250	6
1500	7
1750	7,8
2000	8
2250	8,8